tawes

Hej.

Börjar bli less på detta nu. Varför kan inte all otur bara ge sig av? Jag har verkligen otur då det gäller kärlek. Jamenar, av mina 3 förhållanden jag haft så var det första det enda som var bra - men då sumpade jag det. Följden av det blev 2 egotrippade och snåla svin. Och nu en jävla massa misslyckanden. Killar som säger att dom inte kan fatta att jag är singel, vilken underbar tjej jag är osv osv. Det håller i sig nån vecka eller månad sen blir det tvärtyst? What's up with that? De 2 sista "på g med" så har jag tydligt och klart sagt att om något är fel, på mig eller "oss" så vill jag veta det. Finns det en anledning till att gå ifrån mig så vill jag hellre höra det, vill hellre ha sanningen hur otäck den än är. I stället för att det blir som det blivit nu på den senaste tiden, knäpptyst. Nej fan vad jag less jag blir .. Jag är för bra för att få stå ut med sånt här skit. Varför ska man bli kär för? Det leder ju bara till en jävla massa problem och sorg. Hur man är gör så slutar det olyckligt.

Sorry för detta otroligt patetiska inlägg, men jag är en dramaqueen som levt i förnekelse alldeles för länge.